Utbildningsdagen
I torsdags hade vi ju utbildningsdag med hela barnmedicin. Det var verkligen en toppen dag.
De hade bjudit in "riktiga" föreläsare. Först var det info om de olika teamen som vi har hos oss, den var det de riktiga föreläsarna.
Caisa Sundström, kurator från Örebro presenterade sin avhandling om utbrändhet hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom, bland annat diabetes.
Edna Eriksson, Människan har inte rötter - hon har fötter - om rätten till egen kultur och identitet.
Hennes ämnen är jämställdhet, diskriminering och likabehandling – från teori till praktik och att definiera målgrupper och kompetens i en global värld. Hon talar även om att människan inte har rötter, hon har fötter – om fällor och möjligheter i mångfaldens Sverige.
Hur bra som helst! Om man googlar henne kan man hitta att hon har kurser i talarträning. Så att hon är ett proffs är det ingen tvekan om.
Hennes mål med föreläsningen att vi alla skulle klia oss i huvudet när vi gick därifrån, att vi börjar tänka på kultur och mångfald. Ämnet var viktigt men det var hennes sätt att prata som gjorde att man satt och lyssnade till 100 % och var jag trött innan så vaknade man till nu.
Hennes mål med föreläsningen att vi alla skulle klia oss i huvudet när vi gick därifrån, att vi börjar tänka på kultur och mångfald. Ämnet var viktigt men det var hennes sätt att prata som gjorde att man satt och lyssnade till 100 % och var jag trött innan så vaknade man till nu.
Skratta så jag grät vid några tillfällen.
Efter denna skratt fest blev det rund tur på museéts utställning. Som tyvärr kom lite i skymundan. Och en öl på krogen kändes bättre. Sen blev det fin middag och trevligt sällskap, men tydligen kom vi överens om att " det som sägs här stannar här.."
Vilket underbart gäng jag jobbar med. Inte bara jobbet som är fantastiskt utan även arbetskamraterna :-)
skriven
Håller med till tusen!